Happy Clappy och Ösregn!
En hel del har hänt sedan vi senast hörde av oss här i bloggen men ärligt talat är det väldigt lätt att bli distraherad av annat här i Uganda a.k.a. the pearl of Africa!
Något som har hänt sedan vi senat skrev är att vi har bytt bostad! Tidigare under den första veckan har vi spenderat vår tid på Sunset Motel nära centrala Entebbe. Vi alla har trivts väldigt bra där, och när jag talar för mig själv kan jag säga att jag har kännt mig som en drottning! Vi har fått många goa minnen där tilsammans, speciellt under tiden i trädgården efter praktiken då vi har antingen spelat kort, beställt god mat eller helt enkelt njutit av den underbara atmosfären omkring oss. Dock var det dags för oss att byta plats eftersom att det bland annat är bra för oss att uppleva landet utanför motellets portar. Nu lever vi alla fem i tre stycken lägenheter på dagsvistelsen för autistika barn, Komo center som Kristin praktiserar på. Kvinnan som tog emot oss och kommer vara vår hjälpande hand här under de kommande två veckorna, heter Elisabeth och är mycket snäll. Stället so far har definitivt övernått mina förväntningar! Till min förvåning är rummen mycket fina och rymliga, sängarna (speciellt min dubbelsäng) är finare än dem hemma, vi alla har ett badrum med varmt och hett vatten samt dusch och sist men inte minst HAR VI WIFI! Wohooo!
Igår bestämde jag, Sofia, Ester och Kristin att vara lite kulturellt utforskande och deltog därför i byns lokala Worship service, a.k.a. happy clappy. När jag säger happy clappy, menar jag bokstavligen att man dyrkar och visar sin uppskattning till gud genom att sjunga, dansa och klappa sina händer! För mig var detta något av en "dream come true" eftersom att jag har sedan länge velat vara med på en sådan gudstjänst. Lokalen var inte mycket mer än ett cirkus-liknande tält men stämningen inne i tältet var helt oslagbar!. Inne i tältet fanns det rader med trädgårdsstolar och en träscen med d.v.s utrustning som mikrofoner och instrument. Större delen av gudstjänsten bestod av att dansa och sjunga med till de svänginga melodierna som kören framträdde. Eftersom att kulturen här varierar mycket från den vi har i sverige var det lite trögt att våga komma igång med dansen i början men efter ett tag släppte vi alla loss, African style!
När pastorn började tala blev vi med en gång utpekade och varmt mottagna av alla. Trots att ingen kände oss så kom helt okända människor fram och skakade våra händer och gav oss till och med en kram. En helt otrolig varm känsla att bli så varmt mottagen. Dock var vi också tvungna att göra vår del genom att gå upp på scen och introducera oss för alla vilket var nog lite utanför alls komfortzon men efter varje presentation klappade folket händer och gav oss varma leenden.
Senare på eftermiddagen började det till vår häpnad att ösregna! Egentligen är det inte konstigt eftersom att temperaturerna har nått upp till sjuka graders hetta men jag och Sofia som befann oss vi poolen tidigare den eftermiddagen i kortärmade klänningar var inte föberedda på detta alls och blev därför drypande våta och nu i efterhand lite förkylda! Trodde aldrig att jag skulle säga att jag frös i Uganda men än kan saker förvåna en.
Innan stormen slog igång...
Och.. fem minuter senare
Stor Kram/ Maria
